Du har säkert råkat ut för det flera gånger. Du står vid trafikljuset, det är rött – och inte en endaste bil i sikte. Varför ska jag vänta? Med lite anspända nerver (trots att du inte har några observanta barn i baksätet) kör du ut i korsningen – och det gick ju bra. Eller, jag slirar på kopplingen och kör mot gult (inte fullt så fuskigt). Gick också bra. Hade det varit rusningstrafik (speciellt i Göteborg) hade det varit ett Kamikaze-uppdrag.

Det som inte är lika vanligt för de flesta (och nu blev det nördvarning), är att du står i EMC-labbet och tittar på resultatet av emissionsmätningen för din nyutvecklade industri-apparat. Mätvärdet ligger lite över kravet… Hmmm… omkonstruktion alltså. Eller…
Du tar emot testrapporten som anger hur mycket avvikelse du har och åker hem. Med lite anspända nerver (trots att inte kvalitetsansvarig står bakom ryggen) tar ni beslutet att det ändå får vara OK och tillverkar den. Kör mot rött alltså, men vilka radiosändare kommer att bli störda där den används? Ingen aning egentligen, man ser ju inte fältet så märks det något? Polisen har inte märkt det (än).
Eller: ni slirar lite på kravet och släpper tanken på att produkten ska uppfylla de strängare hushållskraven för emission, och går över till industrikravet som är 10 dB lättare. Gult ljus alltså, det går ju att sälja till de flesta ändå.

För det är ju så praktiskt anordnat att man inte behöver vara så noga med emission i industrimiljö, för där är ju radiokommunikation ovanlig. Eller, det var så när kravlinjen skapades på 1900-talet. Bakgrunden är att man bedömde det som rimligt att en radiomottagare (för rundradio, eller broadcast som man numera säger) normalt satt på cirka 10 m avstånd från produkten som man sätter kravet på. I hushållsmiljö (dvs domestic) tänkte man sig att ett normalavstånd var ca 3 m. Skillnaden är ca 3 gånger, vilket då kan omräknas som 10 dB skillnad om det är fjärrfält.

Så man kan lite vanvördigt säga att tanken var från början
– Vad? Lyssnar du på radio? Du ska ju jobba! Lyssna på P3 får du göra i lunchrummet. (1900-talet)

Men idag är det snarare så att
– Vad? Har du ingen radiokontakt? Men du ska ju jobba med den här utrustningen! (2010-talet)

Men kraven ser ju likadana ut för det. Alltså har i princip industrivärlden skjutit sig själv i foten genom att tillåta 10 dB högre brusnivå under tiotals år – och nu är det viktigt med radio, eftersom det är modernt med IoT i industrin. Men EMC och IoT har sällan nämnts i samma mening, förutom vissa initierade personer t ex på svenska FoI.

När jag ger mina kurser i EMC, brukar jag nämna detta fenomen och sedan diskutera lösning på detta industri-dilemma. Man vill gärna äta kakan och ha den kvar, dvs gärna lättare EMC-krav men samtidigt bra radioprestanda i anläggningar. Det förslag som jag sagt då har varit att om man har svårt att nå fram med radiosignalen så får man väl gasa mera – dvs högre uteffekt på radion eller tätare mellan accesspunkter. Men nu vill man gärna ha Low Power IoT equipment…
Så då kan man ju inte öka effekten! Och om vi packar radiosändarna tätare – så kommer de att kollidera inom sitt band med varandra, dvs telekonflikt.

Så är det då en bra idé att köra mot gult ljus inom EMC? Om det nu är rusningstrafik, dvs mängden radiokommunikation är stor (på huvudleden), så kan man ju råka ut för problem på sikt. Det betyder då att ansatsen för att sätta emissionskrav behöver ändras drastiskt. För det första att man skapar respekt och förståelse för problemet, och för det andra att man skapar relevanta krav som avspeglar de effekter man får på digital radiokommunikation istället för AM-radio (som är nuläget). Och det är nog inte 10 m eller ens 3 m avstånd som är den relevanta basen. Snarare behöver man diskutera nya rimliga riskavstånd som underlättar användningen av utrustningen.

Vi kanske snarare ska införa en ny typ av IP-klassning för EMC? EMC-10, EMC-3 och EMC-1, som motsvarar olika tillåtet installationsavstånd till närliggande radiomottagare? Det är ju snarare avståndet till närmaste potentiella störare som är mer intressant ur störningssynpunkt än hur tätt radionods-nät man har. Då kan både tillverkare och installatörer hantera situationen, och det blir en parameter som påverkar din försäljning. Du kan ju sälja fler utrustningar enligt EMC-1, eftersom det går att få plats med flera sådana i industribyggnaden. Nåja, lite väl förenklat – men det vore praktiskt även för den som ska köpa utrustningar. Och då är det kanske inte bara den vanliga mätmetoden på 3 (10) m avstånd som är intressant? Att mäta på 1 m avstånd enligt fordonsmetoder som redan finns skulle kunna bli aktuellt? Och där mäter man på en plåtbänk, som väl kan vara relevant för en industriinstallation med apparatskåp mm.

Vi skulle ju också kunna tänka oss att köra på grönt ljus.

Lennart Hasselgren, Tekn Lic, har mångårig erfarenhet inom EMC, särskilt elektronikkonstruktion, simuleringsteknik och utbildning. Lennart är ansvarig för utbildning och rådgivning på EMC Services och har EMC-utbildat hundratals ingenjörer och studenter. Lennart är medlem i IEEE EMC Chapter och har skrivit ett flertal skrifter och artiklar inom området.